Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers grammatikintresse. Målet är att försöka förklara och förstå vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet är också att se om det finns några skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. Frågeställningar som uppsatsen behandlar är: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt Går det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier?Den valda metoden är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill säga en enkätundersökning som både innehåller slutna, alternativa och öppna frågor.

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers grammatikintresse. Målet är att försöka förklara och förstå vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet är också att se om det finns några skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. Frågeställningar som uppsatsen behandlar är: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt Går det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier?Den valda metoden är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill säga en enkätundersökning som både innehåller slutna, alternativa och öppna frågor.

Enligt forskning så har flickors och pojkars läsning minskat kraftigt de senaste åren. Genom läsningen förstärks språk och läsförståelsen som i sin tur påverkar synen på omvärlden. Det är viktigt att ta reda på vad som intresserar flickor och pojkar för att öka intresset för läsning. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors och pojkars val av skönlitteratur och om det finns några skillnader eller likheter mellan flickors och pojkars val. Vår empiriska undersökning innefattar intervjuer med halvstrukturerade frågor i skolmiljö.

Denna studie ämnar kartlägga uppfattningar i en gymnasieskolas första och tredje årsklass med avseende på talutrymmet i klassrummet. Frågeställningarna lyder: 1) Anser eleverna att det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars talutrymme? 2) Finns det någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uppfattar sitt talutrymme? och 3) Finns det någon skillnad mellan åldersgrupperna (1:a och 3:e året)? Metoden som används för att besvara frågeställningarna är elevenkäter som består av 14 frågor. I enkäten deltar 47 elever; 26 elever från årskurs 1 (13 pojkar och 13 flickor) och 21 elever från årskurs 3 (10 pojkar och 11 flickor). Resultatet av studien är att det finns skillnad mellan könens uppfattning kring flickors och pojkars talutrymme med avseende på att flickor anser att flickor oftast pratar i klassrummet medan pojkarna inte anser att flickor oftast pratar i klassrummet.

Syftet med min uppsats har varit att ta reda på om pojkars och flickors läsförmåga skiljer sig åt under årskurs ett. Jag har observerat elevernas läsnivå, läshastighet och lässtrategier. Därefter har jag ställt intervjufrågor för att undersöka deras läsförståelse samt tolknings- och reflektionsförmåga.Resultatet har jag analyserat och jämfört med PIRLS- och PISAundersökningen gjorda på elever från årskurs tre och uppåt. Syftet var att undersöka om skillnaden i läsförmåga mellan pojkar och flickor finns redan från årskurs ett eller om skillnaden uppstår senare.Resultatet visar inte på några större skillnader mellan pojkar och flickors läsförmåga i årskurs ett. Därav kan man dra slutsatsen att skillnaderna mellan pojkars och flickors läsförmåga uppstår senare..

Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader mellan flickors och pojkars skriftspråk när det gäller antal verb och variationsgraden i verbens användning i skrift. Syftet är vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsämne vid fri skrivning på nationella prov i svenska skiljer sig åt. Slutligen är syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra några pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns några större skillnader mellan könen i användningen av verb. Vad gäller val av uppsatsämne fanns det dock vissa skillnader mellan könen.

Syftet med denna uppsats var att utröna om det finns skillnader mellan könen när det gäller konsekvenser av att vara utsatt för mobbing. Frågeställningarna var: Hur påverkas flickors respektive pojkars hälsa av att vara utsatt för mobbing? Hur kan mobbing forma flickors respektive pojkars syn på framtiden? Finns skillnader mellan mobbade flickors respektive pojkars alkohol- och drogmissbruk? Finns skillnader mellan mobbade pojkars respektive flickors upplevda trygghet? Mobbing sågs i föreliggande arbete som en form av stress. Frågeställningarna besvarades med hjälp av en korrelationsanalys av enkätsvar givna av högstadieelever. I resultaten framkom inga större skillnader mellan mobbade och icke-mobbade eller mellan könen, vilket delvis förklarades av att mobbade hade socialt stöd på annat håll.

Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier på internet där barn möts innefattar bland annat inlägg på blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi använde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstå flickors och pojkars sätt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara våra frågeställningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin använder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet.

Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva eventuella skillnader mellan pojkars och flickors attityder till ämnet idrott och hälsa och dess innehåll. Undersökningen genomfördes bland elever i årskurs nio genom en enkätundersökning där elevernas attityd ämnet samt deras syn på innehållet på idrottslektionerna undersöktes. Resultatet visar på en överlag positiv syn på ämnet idrott och hälsa bland eleverna men också på vissa skillnader mellan pojkars och flickors attityd till både ämnet och innehållet på lektinerna..

Grammatik är ett ämne som anses framkalla negativa känslor och många människor minns sin grammatikundervisning som tråkig och svår. Grammatik är dock ett centralt ämne för oss språkkonsulter och nödvändigt för att vi ska kunna utföra vårt arbete. Syftet med den här undersökningen har därför varit att undersöka vilka attityder till grammatik som människor egentligen har. Frågeställningarna handlar om hur människor definierar grammatik, vilken uppfattning de har av grammatik samt vilken användning de ser med grammatik. Metoden för att söka svar på dessa frågor har varit fokusgruppssamtal där studerande och arbetande människor tillsammans fått tala om grammatik.

Pojkars och flickors bruk av fult språk.

Det här examensarbetet handlar om hur pedagoger ser på samlingens funktion i förskolan. Vidare handlar det om hur de resonerar kring pojkars och flickors talutrymme, samt hur det talutrymmet kan se ut i praktiken. Frågor som kommer att vara centrala i arbetet är: Hur resonerar fem pedagoger kring syftet med samlingarna på förskolan? Hur resonerar fem pedagoger kring pojkars och flickors talutrymme under samlingarna på förskolan? Hur ser pojkars respektive flickors talutrymme ut under samlingarna på förskolan? Undersökningen och intervjuerna gjordes i en medelstor stad och i en by i södra Sverige. Samlingar har videofilmats på två förskolor, på dessa förskolor arbetade även flertalet av pedagogerna som blev intervjuade.

Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus.

I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns några innehållsskillnader i flickors och pojkars bilder när de utgår från en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara väljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men när flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhållande till kvinnliga aktörer.

This study shows how boys and girls play has changed during the 20th century. The purpose is to make people aware of the change that has happened. In the background I show what the literature says about gender and play, before and now.To get a result I?ve interviewed two older persons and four children. These interviews has been compared to see similarities and differences.I discovered that today?s play revolves mostly around toys.